Juni 2011
Efter lite semester och hård träning hemma i Sverige, inleddes juni med 10dagar i Spaninen. Det
började med en världscup i Valladolid. En tävling som gick bra till en början men de avslutande
småvarven knäckte mig så jag tappade huvudgruppen. Jag hade som planerat ingen drömform inför
Spanien men jag hade väl hoppats på bättre än så. En dags vila emellan innan det var dags för
Spaniens andra tävling. En hård tävling som gick upp och ner. Jag lade mitt krut för laget i början
av tävlingen och satt med i en utbrytning. Där slets det bra vill jag lova. Tyvärr blev vi inhämtade
men det fanns ingen tid för återhämtning. Jag var med på attacker gång på gång. Det var för att min
lagkamrat skulle få en så smidig resa som möjligt innan den avslutande tuffa klättringen.
Tack för mig var det i backen och jag rullade in i mål hyfsat mör i benen.
Ytterligare än dags vila innan det fyra långa etapploppet drog igång. Det skulle bli mitt hårdaste
etapplopp någonsin. Det var berg att bemästra varje dag. Och det lyckades jag riktigt bra med. Fick
till flera topp 10 resultat, vilket är mot den extrema världseliten. Det tar jag med mig att min
utveckling går åt rätt håll och att formen är på väg tillbaka igen.
Efter de hårda dagarna nere i Spaninen var det hem till Sverige för att finslipa formen inför SM på
Sollerön. Det blev andra året i rad som Sollerön anordnade SM. Vilket kanske inte är jättekul att
köra samma bana två år i rad. Tempot gick inge vidare, jag var inte alls nöjd efteråt. Som tur fick
jag ut bättre resultat på linjet. Även där får vi köra för lagets bästa och jag skulle spurta om en tredje
plats då min lagkamrat gick solo in som tvåa. Det blev nära ett besök i diket 250meter innan mål
men jag lyckades rädda situationen men tappade position och där med min tredje plats. Blev trots
det femma och de fyra framför, är precis som jag, professionella tjejer.
Det fick avsluta juni. Det var en intensiv början men med ett okej slut. Formen är på väg uppåt igen
och full fokus på juli som är min viktigaste månad med EM i Offida, Italien. Avslutar Juli med
världscupen i Vårgårda. Håller formen i sig så blir det roligt även där!
Isabelle Söderberg
2011-07-10
Månadsbrev Maj 2011
Maj inleddes med en återhämtningsvecka hemma i Uppsala. Det första blocket var hårt men skönt
att känna att det var avklarat på bästa möjliga sätt. Jag är nöjd nu när jag tittar tillbaka på
vårsäsongen. Den 8e maj var det dags att ge sig ut igen, denna gång var det premiär för ett nytt land
att pricka av, Kina . Närmare Chongming Island utanför Shanghai. Där väntade ett etapplopp samt
en världscup.
Det var en lång resa dit så när vi äntligen kom fram var man helt färdig. Som tur var hade vi en dag
på oss att hitta en bra känsla innan etapploppet började. Ett mindre etapplopp på 3dagar och med
hyfsat korta etapper. Den inledande etappen var på dryga 8mil och stora breda vägar. Visserligen var
alla vägar i Kina stora och breda. Spöregn och 10grader var inte jättekul att starta i men när man väl
kommit igång kvittar det vad det är för väder för min del, det är bara att gasa och kriga bäst man
kan! Den sträckan gick fort och det blev klungspurt där jag körde in på nionde plats.
Dagen efter var det en längre sträcka att ta sig igenom, mer kurvor men ändå bra vägar så farten var
ganska hög. Tyvärr så hade jag en felberäkning och missade det avgörande skedet i tävlingen. Jag
satt då helt fel i klungan för att ens märka av vad som skedde. En kantvindssträcka kom och det sa
bara poff och det var utdraget och uppsprucket i klungan. 18Man kom loss och jag och mitt team
fick ligga och slita bra för att försöka minska avståndet, men det gick sådär. Inget bra resultat från
den dagen och i och med det tappade vi min totala placering.
Sista dagen på etapploppet kördes på en 7km varvbana inne i staden. Jag satt med bra hela loppet
och men jag och min lagkamrat felbedömde avslutningen och vi spurtade in som 9a respektive 15e.
Ändå en okej vändning från dagen innan..
Efter etapploppet blev det en dag emellan innan det var dags för världscupen. En dag som bestod av
att ligga på sängen och göra minsta lilla. Så man såg inte mycket av Kina tyvärr.
På världscupen var det mer eller mindre liknande körning i klunga som tidigare dagar. Det var flera
försök till att spränga fältet men det samlade ihop sig och avslutades med en klungspurt. Där fick vi
till det däremot jag och mina lagkamrater. Innan spurten drar igång sitter jag på kalas bra läge att
kriga om toppresultat! Jag gör allt jag kan men tappade lite väl mycket men körde ändå in lagets
bästa och mitt bästa resultat på en världscup någonsin, jag blev 10a.
Så med bra avslutning så var det dags att åka hem till Sverige igen.
Vi landade den 15e maj i Sverige igen och där i från blev det till att vara hemma i Sverige hela maj
månad. Det har varit jätteskönt för huvudet skull att få vara hemma lite men nu kryper det i kroppen
igen och man är redo för nya äventyr och utmaningar. Tiden här hemma har varit att hålla fokus på
en formtopp som ska komma i slutet av juni då SM äger rum på Sollerön utanför Mora. Det innebär
att det har varit många många timmar att nöta på cykelsadeln. När man är ute och tävlar mycket så
tappar man en del av träningen då man alltid ska fokusera på kommande tävling. Det finns inte tid
för att träna så mycket då, att nu när man är hemma är det välplanerad träning som gäller för att
uppehålla och bygga på den typ av träning som man missar när man är där ute och tävlar...
Nu är det dags att ge sig av, Spanien nästa!
Isabelle Söderberg
2011-06-03
Månadsbrev Mars – April 2011
Säsongen är i full gång. Det har varit väldigt hektiskt period här i början. I början av mars åkte jag
tillsammans med min bror, som är min tränare, ner till Spanien för att få de sista bitarna att falla på
plats, en så kallad tävlingsförberedande träning. Det var ett tufft två veckors läger och jag fick bita
ihop bra många gånger. Det finns inte många genvägar till framgång så det vara bara att trampa på.
Det var även otroligt roligt att kunna se att vinterns träningar har givit resultat. Så med ett bra
självförtroende och trötta ben var det hem till Sverige igen för att packa om väskan och dra iväg
igen. Denna gång till Belgien och tävlingspremiären. Teamet hade hyrt ett hus där nere som vi
skulle spendera hela april i för att nå tävlingarna bättre och få träna i den miljön som de flesta
tävlingarna var i.
Första helgen i april gick den klassiska Ronde van Vlaanderen och för oss damer, andra
deltävlingen i världscupen. Det blev en hård säsongsstart! Den tävlingen är en av de tuffaste under
hela säsongen. Och det gick bra! Jag hade en kropp som svarade bra på de tuffa partierna. Jag tog
ett steg i rätt riktning och slutade som 32a. Dagen efter var det åter en tävling i Belgien, Dottignies.
Där slutade jag 16e och känner väl att benen börjar hitta tävlingsfart igen. Skönt! Det var godkänd
tävlingshelg att börja med.
Helgen efter blev det en snabb hemresa för min egen del. Laget var kvar nere i Belgien men jag
ville hem och ladda lite batterier för att åka ner och köra hårt igen.
Torsdagen den 14e april var det dags igen. Där blev det en bra körning och jag spurtade in som 10.
Plockade bra poäng för världsrankningen. Dagen efter blev det en vilodag för att sedan köra 3e
deltävlingen i världscupen. Denna gång i Holland och Drenthe-området. Även där gjorde jag
resultat och faktiskt mitt bästa resultat någonsin i någon världscup och det blev en 16e. Nöjd och
trött! Avslutande den helgen blev en tävling, åter igen, i Belgien. Med bra ben och flyt så gick jag
tillsammans med en större grupp loss från klungan och vi höll hela loppet. Vid spurten sedan blev
det en kamp om segern in i det sista, tyvärr hade jag inte allt att ge för ett toppresultat, men
säsongsbästa blev det på en 5e placering.
Vi var då tillbaka till Belgien och vårat hus där nere. En tävling kvar innan lasset skulle åka hemåt.
På onsdagen den 20e april var det 4e deltävlingen i världscupen. En kuperad bana som hade en
groteskt avslutning med 1,3kms klättring rätt upp i skyn. Där satt jag med i huvudgruppen in till
målbacken där allt sprack av och alla kämpade stenhårt för att ta sig upp och över den vita
mållinjen. Det var slit på hög nivå. Jag slutade 26a och var jättenöjd eftersom jag inte är någon
klättrare.
Där efter var Belgienhistorian slut. Efter tävlingen blev det en lång bilfärd hem till Sverige och fira
påsken. Att träffa sin familj efter perioder där ute är guld! Men vi stannade bara hemma över helgen
för på annandag påsk började resan ner mot Tjeckien och säsongens första etapplopp, Gracia-
Orlova. En tävlings som jag kört två ggr tidigare men som i är var lite omstrukturerat. Även dit blev
det en lång bilresa. Eftersom vårat lag tänker mycket på miljön så spar vi både pengar och utsläpp
att åka på sådana resor. Vi får givetvis se till vad som fungerar också och ibland är det fysiskt
omöjligt att köra bil till tävlingarna.
Tävlingen där nere gick både bra och dåligt. Jag inledde med en 3e placering och äntligen blev det
att stå på pallen. Dagen efter blev ett mindre bra resultat och en besviken Isabelle. Men det gäller att
inte ge sig. Jag klämde till med 7e och 9e placeringar samt ett ”okej” tempolopp. Totalt föll jag som
en pannkaka i resultatet och slutade som 19e sammanlagt. Nåväl.
Första blocket är avslutat med tävlingarna. Maj är en ny månad med nya möjligheter.
Nu kör vi ! :)
Isabelle Söderberg
2011-05-07
Månadsbrev December 2010 och Januari 2011
Det blev som jag tidigare berättat inget bra slut på säsongen 2010. Överträningen satt i ett bra tag så
det fick bli en extra lång vilo-perido för att verkligen vara redo för att ta nästa steg i utvecklingen.
Under hösten bytte jag tränare och professionellt team. Detta för att min utvecklingen ska fortsätta
på bästa sätt och då krävs nytänk ibland! Med ett otroligt bra stöd från de nya personerna omkring
mig, startade träningsperioden igång på bästa sätt. Jag har svarat på all träning och jag känner mig
redan nu redo för tävlingarna. Stödet och omgivningen är så otroligt viktig!
Träningen flöt på bra under de sista månaderna av 2010. Innan jul var det dags för ett landslagsläger
i Falun. Sveriges sex bästa tjejer fanns på plats, jag är otroligt stolt över att vara en av dem. Med
5dagars läger hann vi träna på Sveriges ända och nya velodrom, YA Arena. Det var en givande helg
med mycket träning och ”möten”. Efter den helgen var man ännu mer sugen på att få dra igång
igen.
Januari kom och försvann lika snabbt igen. De första två veckorna av månaden ägnade jag åt att
slita på svenska vintriga vägar. Jag fick en liten förkylning i samband med det nya teamets första
samling för året. Det var en helg nere i Sexdrega utanför Borås. Där var det mycket information att
ta till sig och samtidigt få en bra känsla i laget. Det känns kanon och jag är väldigt nöjd med mitt
val att köra för Team Alriksson Go Green. Vi är Sveriges ända professionella damlag och det finns
otroligt mycket bra stöd bakom där. Efter den helgen var det bara att åka hem och packa väskorna
för att avsluta Januari i sol och värme. Den 15e Januari åkte jag ner till Gran Canaria för att få nöta
många timmar på cykeln. Det var ett lyckat läger! Allt föll på plats som planeringen sa. Dagarna där
nere såg ut så att man gick upp, åt sin frukost i lugn och ro och vid halv tio satt jag på cykeln.
Träningarna låg på 5h i snitt. Tillbaka på eftermiddagen var det vila och mat i fokus. Kvällarna var
lugna med matlagning och film. Mer orkade man inte göra, man bara njöt!
Nu tillbaka till verkligheten här hemma i Sverige, är det lite svårt att komma igång. Man är sliten
och trött från lägret och man behöver lite extra vila. Träningarna är lugna såhär veckan efter, men
sen är det bara att köra på för fullt igen. Nu väntas några veckor hemma i Sverige där fokusen ligger
helt på att hitta rätt inför tävlingarna som drar igång i slutet av Mars i Belgien.
Isabelle Söderberg
2011-02-01
Månadsbrev Augusti och September 2010
I mitten av Augusti körde jag mitt hittills längsta etapplopp, La Route de France. Ett tufft etapplopp när man inte känner sig på topp direkt. När jag åkte ner kände jag mig inte på topp och det skulle jag bli påmind om där nere ett fler tal ggr, tyvärr. Som sagt, det var 7 tuffa dagar där nere. Min position i tävlingen var att kriga allt för mina lagkamrater för att nå vårat mål och vi lyckades. Så jag får ändå vara nöjd med min körning även om mitt eget resultat inte var något att jubla över. Men det är ju så det är där ute. Vilket man ha lärt sig nu och jag tycker om att känna mig helt färdig och veta att jag gjort mitt under racet.
Väl hemma från Frankrike väntades två veckor utan tävlingar hemma i Sverige, vilket var tur för jag hade det tufft med återhämtningen, det gav sig aldrig. Sista helgen i Augusti så var det tävling nere i Holland, Middag Hummsterland. Den tävlingen lyckades jag bra på förra året och fick en av mina tredje platser där. Så jag var väldigt motiverad och såg fram emot tävlingen. Första timmen gick kalas och jag kände mig stark. Sen kom det som en blixt från klar himmel, krafterna försvann och jag förstod inte varför. Blev helt förtvivlad men kroppen sa bara nej. Som jag hade befarat så var inte kroppen återhämtad än.
September inleddes och jag fokuserade på att hitta tillbaka inför Toscana med landslaget 13-19 september. Men min kropp vägrade att hitta tillbaka och jag fick tacka nej i sista sekund. Jag har varit väldigt nere för att jag hamnat i denna situation som man nu kan se och benämna ”överträning”. Därefter fick jag ta tag i situationen och börja träna för att kunna träna igen. Det är riktigt tufft att inse och göra något av. Men nu när säsongen är slut på riktigt känns det lite lättare.
Det blev ett dåligt slut på säsongen 2010, men det har inte varit en enkel säsong detta år. Varför jag blivit övertränad och kört ner mig lite är pga att det varit så pass tufft i år och jag har inte trivts något bra i laget. Därför har jag också beslutat att byta lag inför nästa år. Så jakten efter ett nytt lag är i full gång, det är svårt och jag hoppas jag hittar något. I värsta fall får jag väl köra ett år här hemma i Sverige och i landslaget, kanske är bra för skallens skull. Jag är trots allt bara 21 år och har mkt kvar att utvecklas. Men jag vill och ger allt för att hitta ett bra lag för mig.
Isabelle Söderberg
2010-10-06
Månadsbrev Juli 2010
EM blev en speciell tävling. Alltid när det är mästerskap blir det lite konstigt. Och för oss damer så är det den ända tävlingen vi kör som ren U23-klass. Vi körde 9varv på en 13,6km bana. Värmen var hårdare än man trodde. Eftersom det fläktade på ganska bra så kändes det inte lika varmt som det egentligen var. Oljan kröp fram upp ur asfalten som gjorde att det blev glashalt. Redan på andra varvet blev jag inblandad i en krasch. Jag klarade mig bara med lite skråmor så det var snabbt upp på cykeln igen och iväg. Lite extra energi gick åt pga att komma ikapp klungan men det var bara att bita ihop. Tävlingen var hyfsat snabb och det var en aktiv klunga som fightades. En grupp på åtta tjejer kom iväg och när det var en km kvar var det bara enstaka sekunder mellan klungan och gruppen. Men det stannade av helt i klungan så vi kom aldrig ikapp de där sekunderna tyvärr.. Alltid konstigt på mästerskap. Spurt blev det och jag fick nöja mig med en dålig spurt och resultatet bleven 17e plats.
Efter EM var det dags för några cykelfria dagar. Dem gick jättefort! Det kändes knappt som att jag fick min viloperido. Men men.. Världscupen i vårgårda stod på tur som sista tävling i juli. Körde visserligen Skara GP som en träningstävling och genomkörare innan lagtempot som gick fredagen den 29e. Årets första seger, men moståndet var tyvärr inget att hurra för.
Lagtempot och hela världscupen i vårgårda gick sådär. Jag fick ta skit görat på lagtempot. Grymt besviken och arg Isabelle på fredagkvällen. Lördagen gick åt att få ur sig ilskan och ladda inför söndagens linje. Det blev ett hårt race. Jag fick slita rejält för att komma tillbaka flera ggr då det spruckit av i den omtalade backen. Så efter 12varv på 11kilometers banan blev det klungspurt. Tyvärr hade jag inget med den att göra så slutade på en 20e plats, ändå nöjd med att jag slitit så mkt. Så med slit avslutade jag juli månad.. på gott och ont.
Nu väntar mitt längsta etapplopp, La Route de France 8-14augusti.. Avslutande del på säsongen har börjat.. Allt har gått riktigt fort, men och andra sidan ska det bli skönt i oktober att få vila rumpan från sadeln lite...
Isabelle Söderberg
2010-08-05
Månadsbrev Juni 2010
Tävlingen den 7juni där nere gick okej, men inte smärtfritt. Där efter var det tillbaka till Sverige för ett par dagar med vila innan en lång resa till Kanada. I Kanada väntade en ända tävling. Det var en lång resa för en tävling men det var helt klart värt det. Förra året var jag också i Kanada och eftersom jag hade en sådan bra känsla då, ville jag dit igen! Och det stämde. Jag hade ingen jätteform direkt men av ren vilja låg jag perfekt inför spurten.
Tyvärr blir det krasch 300meter innan, jag klarar mig men tappade position men kom ändå in på en femte plats. Jag är helt klart nöjd! En skön känsla!
Dagen efter jag kom hem från Kanada, åkte jag ner till Holland. Det där med tidsomställningen och tävling gick inte direkt jättebra. Jag hade svårt att äta och får jag inte i mig energin som krävs för ett etapplopp så jaa, då kommer inga resultat. Men tanken var ändå att jag skulle få en sista genomkörare innan SM på Sollerön. Och det fick jag..SM-veckan gick så otroligt fort. Tempot gick sämre än jag hoppats på. Visst att det var mitt första tempo för säsongen, men jag hade förhoppningar om ett bättre reslutat. Topp 10 var målet, resultatet blev 12a. Jag vet att det inte var mycket att gräva ner sig för men jag blev rätt knäckt och gav mig själv en omgång i psyket. Där efter hittade jag rätt anamma för linjet. Jag krigade så gott jag kunde och var trött när jag rullade över mållinjen. Tyvärr var jag lite besviken på resultatet även där, men jag spelade korten fel och jaa, jag gjorde ändå så gott jag kunde av den situation jag hamnade i, vad mer kunde jag göra? Såhär efteråt har jag accepterat min 8e plats, men nöjd är jag inte.
Haha, inte ofta jag är nöjd men man kan inte vara det när det inte är hundraprocentigt, vad ska man då sträva efter? Nu i juli är det formtopp inför EM i Turkiet den 17e.
Då blir det andra bullar!!
Månadsbrev april 2010 – andra hälften
Jag hade verkligen velat köra den så det var en besvikelse. Jag kom i alla fall ner till slut och kunde avsluta månaden med de två planerade tävlingarna, Borsele och Roeselare. Borsele är en 25km-bana med kantvind överallt. Jag lyckades komma med i den avgörande utbrytargruppen men jag hade inte det lilla sista som krävde för att hålla mig kvar i kantvinden. Jag fick täppa små luckor hela tiden och det tog slut på krafterna och jag föll tillbaka ner i klungan. Där fick jag jobba för laget medans syran sprutade ut ur öronen , så det var en trött Isabelle som spurtade i mål som 22a den dagen. Lätt besviken men jag gjorde vad jag kunde.
I Roeselare blev det också en hel del slit. Benen var inte med mig denna dag. Jag hade större förväntningar på mig själv på denna tävling men det räckte inte. Jag vet inte riktigt varför om det bara är benen som inte var med eller psyket sattes på prov när det började krisa.
Nu såhär efter april kan jag bara summera att jag har haft en väldigt konstig månad. Jag har lyckats vara magsjuk + en lätt förkylning. Haft bra och dåliga ben.. När det väl började komma igång så halkade jag tillbaka igen.. En uppochner-månad skulle jag kalla det. Jag har givetvis velat haft ett bättre flyt och ja, det är för mig att ta erfarenhet av det och förhoppningsvis få en bättre april-månad nästa år.
I maj nu kommer jag att vara hemma och köra minst tre svenska tävlingar. Det ska faktiskt bli skönt. Men jag längtar redan tillbaka till de stora tävlingarna.
Isabelle Söderberg
2010-04-29
Månadsbrev mars 2010 + lite april
Därefter var det till Belgien för att ladda inför Ronde van Vlaanderen, den andra världscupstävlingen. Det blev en del träning på den belgiska pavén, kullerstenen, men det räckte inte. Jag får inte till tekniken och tappar alldeles för mycket där för att komma igen när det blir asfalt. Men jag kom i mål och känslan av att formen är på G var bra. Slutade som 71a. Dagen efter var det dags för Dottignies, en vanlig UCI tävling. Men under natten vaknade jag av illamående och magsmärtor. Det blev ingen tävling för mig den dagen och magsmärtorna gav inte med dig. 2 hela dagar låg jag i sängen, annandagpåsk och tisdagen.
På onsdagen den 7e april var det dags att åka till Holland inför helgens tre tävlingar i Drenthe. Jag hade piggnat till betydligt men nästan tre dagar utan mat hade satt sina spår. Torsdagens tävling blev bara en start, det var faktiskt egentligen helt onödigt att starta. Jag laddade om och åt ordentligt för fylla min bristande energidepå.
Lördagens tävling, Ronde van Drenthe, den tredje deltävlingen i världscupen, hade jag tillräckligt med krafter, satt i klungan med in i mål, tyvärr blev det en del missförstånd inför målgången så slutade 43a. Jag får ändå vara nöjd eftersom jag var tillbaka från mina sjukdagar. Den tredje och sista tävlingen i Drenthe, 11 april, var ingen rolig tävling. Min kropp hade inte återhämtat sig tillräckligt från lördagen så jag fick bita i, det gick till ett tag. Sen blev det kaos i hela tävlingen och hela klungan blir avplockade. Ganska komiskt faktiskt att det bara var 29st kvar i tävlingen. Nåväl, jag var inte med dem 29e och fick tacka för mig.
Som summering av denna tid har jag både haft riktigt dåligt och lite bättre. Formen är på gång, hoppas på den till de kommande tävlingarna nu i april och början av maj.
Isabelle Söderberg
2010-04-14
Månadsbrev Februari 2010
Det blev Omloop Het Nieuwsblad i Belgien. Tyvärr fick jag inte till den premiär som jag hade velat. Det gick kalasbra de första åtta milen, sen kom en blixt från stjärnklar himmel och hela kroppen lade mer eller mindre av. Det har och göra med att min jakt på rätt mediciner för min astma bara fortsätter. Så jag var väldigt frustrerad då jag vet att min träning under vintern har varit riktigt lyckad. Men men, när det väl var dags så tog tiden för vad den fungera ut och då var det fyra mil kvar. Nåväl, jag biter ihop. Det är trots allt en bra bit kvar tills nästa tävling.
Jag har smält det som hände i Belgien och nu blir bara inspirationen till att lyckas ännu starkare. Mer än så hände inte i Februari. En snabb månad.
Mars inleds med en vecka hemma i Sverige sen ner till italien drygt 2,5 vecka innan det blir att bosätta sig i Belgien mer eller mindre, för en tid framöver.
Isabelle Söderberg
2010-03-06
Månadsbrev Januari 2010
Det blir följande:
Isabelle Race program first period 2010
Date Race Status Country
27-feb Omloop Het Nieuwsblad 1.2 BEL
19-mrt GP Etrusca 1 1.2 ITA
20-mrt GP Etrusca 2 1.2 ITA
28-mrt Trofeo Alfredo Binda CDM ITA
4-apr Ronde van Vlaanderen CDM BEL
5-apr Grand Prix de Dottignies 1.2 BEL
10-apr Unive Ronde van Drenthe CDM NED
11-apr Novilon Ronde van Drenthe 1.2 NED
18-apr Middelkerke Nat BEL
21-apr La Fleche Wallone CDM BEL
25-apr GP Stad Roeselare 1.1 BEL
29-4 /2-5 Gracia Orlova 2.2 CZE
Jag matchade min tid där borta i värmen väldigt bra när det gäller kylan. När jag kom hem steg temperaturen här hemma och jag kunde göra flera långa pass. Träningsmässigt så är jag väldigt nöjd med Januari, jag ligger precis så som jag ska göra. Jag fick även hem min nya cykel som det ska tävlas på denna säsong. En riktigt fin pärla det där! Och lite modellande blev det också för Shimano. Det var en mycket rolig tillställning!
I Februari nu kommer tävlingspremiären att slå till. Nervositeten växer faktiskt. Så i slutet av månaden kommer jag åka ner till Belgien för att förbereda mig så gott som möjligt och sen den 27e februari är det dags. Med en god inställning och ett jävla anamma är jag sugen att möta nya säsongen!
Isabelle Söderberg
2010-02-03
Månadsbrev December 2009
Väl hemma igen kom kylan sakta men säkert och drog in över Sverige som nog de flesta känner till. En hel del omkastning i träningsprogrammet tyvärr, trots det fick jag ihop en riktigt bra träningsmånad. En mysig julhelg och planering för träningslägret fick avsluta December. Nu sitter jag nere på Gran Canaria och har första träningslägret med laget detta år. Det känns jättebra för min egen kapacitet och träningsmässigt ligger jag bra till, känns som ännu ett steg i rätt riktning. Stannar här nere tills den 16e januari. Sen blir det hem till vintern igen. Jag har ingaproblem med det, trivs bra där hemma på vintercykeln. Under veckorna här nere får vi även det
personliga tävlingsprogrammet så hoppas på att komma med ett bra program senare.
Hoppas alla får ett fantastiskt år.
Isabelle Söderberg
2009-01-06
Månadsbrev Oktober – November 2009
November bjöd på närmare 60h träning vilket innebär en ökning i träningen som vanligt. Nu börjar jag verkligen närma mig de timmar som det som krävs för att kämpa om segrar på internationell nivå.. Lite till krävs kanske men jag är väldigt nöjd med min träningsplanering till nästa säsong. Eftersom jag och min tränare fungerar så bra ihop känner vi båda att det kommer bli ett intressant.
Två upptaktsträffar har vi haft med laget nu under dessa två månader. Nya cyklister i laget som man ska lära känna för att tillsammans prestera på bästa sätt. Det känns jättebra hittills och jag kommer trivas minst lika bra om inte bättre detta år som kommer. Nästa träff blir vid lucia och då är det Holland som gäller.
Under november blev det även byte av svensk klubb. Det är inte jättemånga tävlingar jag kör hemma men dem jag kör vill jag givetvis köra med glädje. Så från och med nu kör jag här hemma i Sverige för Ramnäs CK. Det känns lite konstigt, men ändå bra! Fortsätter att köra ensam. Det var väl det som har hänt nu på senaste. Trots vintermörkret trivs jag riktigt bra med allt just nu..
Det är superkul!!!
Isabelle Söderberg
2009-12-01
Månadsbrev September 2009
Tredje dagen var ett linjelopp på slätten. Stormvindar och regn tog ut sin makt men jag satt med bra och var bland de 25 st som var kvar i täten när det var ca 20km kvar, men då händer det som inte får hända. Det släpper i en kurva och jag går i backen, till en början känns det bra men sen kommer smärtan i huvudet. Vilket visade sig vara en rejäl hjärnskakning. Jag är otroligt lycklig över att jag hade en bra hjälm, utan den hade det blivit värre. Så jag fick åka hem dagen efter och var sängliggande några dagar, tyvärr kunde jag inte träna ordentligt på 1,5 vecka. I och med det missade jag världscupavslutningen i Tyskland.
Men jag bestämde mig för att inte avsluta säsongen med den vurpan så Sista Chansen i Ramnäs och Anundsloppet i Västerås tyckte jag skulle få sätta slutet. Och då kom andra problemet. En astmaliknande händelse skedde och det var inte första gången denna säsong. Jag har haft problem att få ut min kraft i pedalerna, det har tagit stopp innan och nu var det så tydligt, svart på vitt. Så säsongen avslutades tyvärr på sämsta sätt, jag är inte nöjd med det.
Men nu har vilan kommit och gått och nu är jag på G igen. Jag är i utredning för att få bukt med astman och motivationen inför nästa år börjar ta fart igen. Under oktober drar satsningen för kommande säsongen, jag fortsätter ett år till i Team Hitec Products. Där har jag trivts otroligt bra detta år och det är ett litet lag som gör att jag får utvecklas enormt genom att köra alla stora tävlingar.
Isabelle Söderberg
2009-10-13
Månadsbrev augusti 2009
Sen den 20e augusti åkte jag ner till Albstadt i Tyskland för att köra ett etapplopp, en 1,2. Inledande etappen, 4km tempo, kändes inte alls bra. Fick inte ut kraften i benen tillräckligt. Inga stora tids-differenser men ändå ingen nöjd Isabelle. Andra etappen stod benen rakt ut nästan direkt. En tuff körning i klättringen fick mig att se väggen efter lite mer än halva loppet. Ingen höjdar form nere i Tyskland räknade jag ut ganska enkelt. Men tanken var väl i träningen att formen ska komma till första veckan i september, då Holland Ladies Tour startar.
Månaden avslutades nere i Holland med ett lagtempo. Kanske inte det enklaste att köra lagtempo när man aldrig tränat tillsammans på sådant sätt. Men vi klarade oss hyfsat ändå.
Isabelle Söderberg
2009-09-06
Månadsbrev Juni 2009
På midsommaraftons morgon stod regnet som spön i backen och det var på med plastpåsar över allt för att på bästa sätt hålla värmen, vilket jag klarade riktigt bra under den 120km långa körningen. Jag tillsammans med en till, lämnade våra konkurrenter i Skeer efter dryga sex mil. Så tempot var inte det högsta direkt. Men tyvärr så lyckades jag tappa kedjan och trycka fast den mellan vevarmen och klingan på sista klättringen över Gesunda på hemvägen, dryga milen kvar in till mål. Det innebar att min efterlängtade seger fick dröja, hoppas på revansch nästa år.
Dagen efter var det Soldvarvi och där fick jag lite revansch från dagen innan. Jag tog hem alla spurtpriser samt slutspurten vilket innebar att jag vann allt jag kunde vinna, andra året i rad. Det var en skön känsla.
Efter Midsommar på Sollerön åkte jag raka vägen ner till Götene och SM-veckan. Tempot gick inte som jag ville, tunga ben efter mycket körning och jag hade haft svårt att återhämta mig efter de tre veckorna i Kanada. Tyvärr ingen höjdar placering, slutade 17e.Linjet på lördagen den 27e juni gick betydligt bättre! Men fortfarande inte helt okej. Jag missade totalt utbrytningen som blev första gången uppför Kinnekulle. Jag hamnade i andra gruppen och fick nöja mig med att spurta in som 9a detta år. Det blev inte det bästa SM:et för min del detta år, men jag kommer igen!
Månaden avslutades nere i Belgien och uppladdning inför Europamästerskapen..
Isabelle Söderberg
2009-07-10
Rapport från Kanada 27maj-14juni 2009
Med en dags vila efter det blev det att köra igång Tour du grand Montreal. Ett etapplopp, 2.1, som varade i fyra dagar med fem etapper. Fick till några fina placeringar, resultat och i sprinterna under loppen, efter hård körning för min lagkramrat. Får vara hyfsat nöjd med min prestation över de dagarna.
Efter etapploppet i Montreal gick resan norröver, en bussresa på 13h till Prinse Edward Island. Den 7e juni började Tour de PEI, femdagars etapplopp. Även denna gång lades krutet på att köra för en lagkamrat och jobbet blev att hålla henne i schakt för avslutningarna. Ett stort jobb men som jag tillsammans med de andra klarat av bara bra. Så även den avslutande veckan var jag stark nog att göra mitt jobb ordentligt. En hyfsat nöjd Isabelle avslutade tävlingarna i Kanada.
En lång resa hem och nu blir midsommar firandet på Sollerön som så alla andra tidigare år. SM och EM står på tur efter det, det kommer bli grymt intressant och roligt!
Isabelle
Månadsbrev April – Maj 2009
Helgen efter var det tre tävlingar i Holland som väntade. Drentse 8 van Dwingeloo var på fredagen och med en tuff körning slutade jag 37 i en lång utdragen klunga på slutet. Dagen efter var det dags för ännu en 1.1, Novilon Eurocup Ronde van Drenthe. Men min tävling där blev inte så lång. Efter drygt 40km blev det en stor krasch och jag råkade illa ut. Med ett nyckelben som lossnat vid fästet vid axel och skuldra fick jag packa ihop allt och flyga hem till Sverige för återhämtning. Jag hade kämpigt en vecka innan jag kunde nå fram till styret ordentligt, mycket smärta men det var bara att bita ihop.
Två veckor hemma blev det innan nästa race. Jag hade bestämt mig redan innan jag åkte hem från Holland, att jag skulle tillbaka till Omloop van Borsele den 25april och Roselare i Belgien den 26e. Ner dit kom jag och hade det kämpigt första tävlingen med axeln och annat strul. Men i Belgien fick jag till det, kom 9a i klungspurten, en 1.2, så jag var mycket nöjd att inte ha tappat allt för mycket under skadeperioden.
Efter vistelsen i Holland och Belgien blev det en lång bilresa ner till Tjeckien för att köra Gracia-Orlova. En 2.2 som varade i fyra dagar, 30April - 3Maj. Jag hade två topp 20-placeringar som bäst, hade väl väntat mig mer från min egen sida men allt stämde inte denna gång. Inte jättenöjd med resultatet.
Helgen efter det blev det en snabb vistelse ner till Holland, fredag till lördag för att köra en 1.2a igen, denna gång Middag Humsterland utanför Groningen. Vad jag inte visste vid startlinjen var att jag skulle komma och göra mitt bästa reslutat i en UCI-tävling. Efter en offensiv körning från min sida, tillsammans med teamet, blev det till slut klungspurt och jag klämde in mig på en tredje plats. Jag är väldigt nöjd med mitt reslutat! Därmed var ett av mina mål för säsongen nådd och nu är jag bara mer motiverad att göra minst lika bra och bättre ifrån mej på de kommande tävlingarna.
Nu hemma i Sverige har det körts några mindre tävlingar. Det är en stor skillnad nu när man är van att köra där ute. Kanske borde ha vilat istället då kroppen varit lite sliten efter allt. Nu väntar Kanada som nästa stora grej. Vi åker den 27maj och kör Världscupen i Montreal, ett etapplopp i Montreal 1-4 juni sen avslutar jag med ytterligare ett etapplopp på Prince Edward Island 7-11 juni. Mycket tävlingar, så det blir en tuff period. En stor rapport kommer när jag kommit hem igen, den 14 juni.
Isabelle Söderberg
2009-05-19
Månadsbrev Januari 2009
Januari började precis som december slutade, i full fart. Förra året skulle jag kunna summera som ett riktigt bra år. Med full motivation och längtan efter att få prestera på topp räknar jag ner dagarna inför tävlingspremiären den 28 mars i Tyskland, mitt första år som proffs. Träningen rullar på extremt bra. Jag ser en positiv utveckling redan nu! Så med mycket många timmar på sadeln samt annan träning har januari passerat. I mitten av Januari åkte jag till Norge för en träff med teamet. Det känns riktigt bra och jag är helt säker på att jag kommer stortrivas. Tävlingsprogrammet har kommit och jag får köra exakt alla tävlingar jag vill köra detta år så vad mer kan jag begära? Med det tävlingsprogrammet plus förhoppningsvis några landslagsuppdrag utöver så kommer detta år bli ett grymt roligt år.
Februari har börjat och tiden bara springer i väg... Mycket kommer att hända under denna månad. Det känns att allt börjar dra ihop sig inför säsong snart, en och en halv månad kvar...
Isabelle Söderberg
2009-02-11
Månadsbrev Augusti 2008
Augusti månad började lite kämpigt för min del. Jag hade kört mycket och jag var lite sliten. I början av Augusti körde jag Byrseryd GP, men där kände jag att allt inte stod rätt till, även om jag vann klungspurten och blev tvåa så sade kroppen ifrån. Efter att ha lyssnat på kroppen och fått vila lite, hitta jag snabbt tillbaka till mitt riktiga jag och var med och fightades igen. Två veckor med träning inför cupavslutningen i Värnamo. Inledde lördagen med att vinna Värnamo GP, det ingick dock inte i cupen. Där fick jag i alla fall bekräftat att formen var tillbaka helt. Söndagen blev däremot lite speciellt, alla visste lika väl som jag att jag behövde vinna hela tävlingen för att vinna cupen. Efter att ha hållit ihop klungan i åtta mil klarade jag dock inte av att täppa igen sista rycket när det var en kilometer kvar. Där med rök min totala seger. Men jag vann än en gång klungspurten och slutade tvåa. Det blev en väldigt stor besvikelse för stunden. Nu några veckor efter kan jag bara tacka mina motståndare som gjorde att jag fick visa vad jag gick för. Att sluta totaltrea i cupen när det skiljer 1poäng mellan de tre främsta har för mig ingen jättestor betydelse. Det är ett av mina bästa lopp denna säsong och nästa gång håller det kanske ända fram. Jag fick i alla fall bäst träning!
September har nu börjat och säsongen lider mot sitt slut.
En rapport kommer senare...
Cykla lugnt!
Isabelle Söderberg
Månadsbrev Juli 2008
Dags att summera juli månad nu. Månaden inleddes med en snabb vistelse i Italien. Europa mästerskapen blev precis som de flesta mästerskap, lite annorlunda. Jag tycker jag hade hyfsade ben och satt bra med tills näst sista varvet då jag tappade klungan i den långa backen på banan, efter mycket slit kom jag och en annan svenska ikapp huvudklungan som då var halverad, i slutet av varvet. Ut på sista varvet blev det uppsplittrat och tyvärr tappade jag klungan igen och trots ett kort avstånd fram blev alla som tappade klungan avplockade. Men jag får vara nöjd ändå, yngst detta år så jag har tre år till på mig att visa vem jag är.
Direkt efter EM, satte U6 cycletour igång. Med en god form inledde jag med en seger på prologen och gula tröjan skulle bäras. Med en bra form fick jag behålla både den vita poängtröjan och den gula ledartröjan hela veckan, så inför tempot ledde jag med över halvminuten till tvåan. Tempot hade jag lite oflyt men lyckades klämma in mig på en tredjeplats och säkrade totalen. Sammanlagt blev det 4 guld, 1silver och 1brons i etapper sen vinnare i både totalen och poängtävlingen. Så åkte hem till Uppsala med ett leende.
Två veckors träning efter U6 och sedan var det cupen i Laxå. Även där fortsatte jag mitt vinnande koncept och fick hem både prologen och linjet plockade ytterligare poäng i cuptävlingen som jag detta år inte tänkt att satsa på. Tempot på söndagen slutade jag trea, tappade totala ledningen och slutade som tvåa. En helt okej helg. Så efter denna tävling ligger jag trea i cupen vilket innebär också att den sista cuptävlingen i Värnamo kommer bli avgörande om totalen.
Sista veckan i juli blev det världscups premiär i Vårgårda. Det var grymt häftigt att få vara med och benen svarade precis som de skulle tills krampen kom, tyvärr! Satt med i åtta varv av tolv. Så tyvärr blev det inget resultat mer än att jag kunde bevisa att jag satt med bra i åtta varv. Jag är jättenöjd ändå, jag är ju trots allt minst.
Det fick avsluta månaden så nu rullar augusti på och även den har flera viktiga tävlingar att se fram emot. Framför allt Värnamo, där cupen kommer avgöras, så det satsar jag på.
Ha det bra!
Isabelle SöderbergMånadsbrev juni 2008
Tiden går fort nu när man har roligt. Juni började precis som maj slutade, i full fart. Inledde med tjejtrampet i Västerås den första juni. Det blev ingen kanon prestation där direkt. Helgen efter var det Stockholms 3dagars. Luma GP på fredag då jag kom tvåa efter Sara Mustonen. På lördagen körde jag hem min första temposeger genom alla år på landsväg, det betydde mycket. Söndagen blev en enkel seger i Falkenloppet. Så efter denna lyckade helg kom studenten en vecka senare. Vilket innebar att jag har gjort klart mina tre år nere på cykelgymnasiet i Skara. Det har varit tre helt underbara år, har utvecklat mig både inom cyklingen och som person. Samtidigt som jag nöjt av att fira min student, låg träningen på en hög nivå inför tävlingarna på Sollerön över midsommar samt SM i Falun.
Solleröloppet som var på själva midsommarafton blev lagom tufft. Jag och tre till gick loss redan första gången i Gesunda, vilket innebar att vi hade drygt 110km framför oss. I Skeer lyckades jag ta hem spurtpriset hyfsat kontrollerat. På hemvägen blev det körning i Gesunda igen och jag tappade vilket gjorde att en kom loss och jag hamna i en situation där två var från samma lag, efter många konterattacker spurtade jag in på en tredjeplats. Dagen efter var det dags för Soldvarvi GP där jag kammade hem samtliga spurtpris plus totala segern enkelt.
Det blev en lyckad midsommar på ön utanför Mora.
Juni avslutades med SM-veckan i Falun. Med en hyfsat bra form slutade jag 9a på mitt första tremilstempo på onsdagen. Tre dagar senare var det dags för linje. Gick loss med den blivande segraren i första backen och höll i tre varv. Sen kom tre och anslöt och vi var loss tills vi gick ut på det sjunde varvet, mina krafter var där också slut. Efter att ha ätit dåligt under loppet fick jag skylla mig själv, väggen var närmare än närmast.
Summan av loppet är jag väldigt nöjd över. Att vara loss sex varv av åtta på den banan är helt okej. Månaden fick avslutas med lite vila och kika på när herreliten gjorde upp om guldet.
Nu på torsdag åker jag till Arona i Italien och ska köra EM. Jag kommer att köra linjet som går på lördag. Motivationen och formen är på topp så det ska bli riktigt kul.
Ha en fortsatt bra sommar!
Många hälsningar
Isabelle Söderberg
Månadsbrev Maj 2008
Där efter följde Skandis GP hemma i Uppsala. Slutade tvåa men inte överdrivet nöjd med prestationen pga förkylningen. Jag tränade på och hämtade men inför helgen i Götene och Kinnekulle. På Götene GP blev det vurpa. Kinnekulle blev lite speciell då det snöa när vi tävlade, nöjd ändå trots att jag inte spurtade på slutet för ett bra resultat. Tisdagen efter, den 20:e drog jag och landslaget ner till Polen och körde en till UCI-tävling. Då med andra tjejer i laget att köra med än tidigare. Fick ta på mig hjälpryttare rollen men fixade fina placeringar ändå. Topp 40 alla dagar utom en. Trots allt omkring är jag väldigt nöjd med Polen, vi vann tillslut och jag har fått mer erfarenhet samtidigt som vi i laget fungerade riktigt bra!
Väl hemma var det Tjejtrampet i Västerås som fick vara avslutande tävlingen i maj. En utbrytning kom iväg men är väldigt nöjd med spurten mot Holler, Fahlin och Mustonen då jag lyckades ta mig förbi Mustonen.. Det var nära de andra så det var riktigt kul.
Nu i juni kommer mycket att hända. Stockholmshelgen står för nästa tävlingar sen kommer studenten, Sollerön över midsommar och SM i Falun. Igår kom också beskedet att jag är uttagen till EM linje den 5juli vilket jag är överlycklig för.
Så det händer mycket nu.
Många hälsningar
Isabelle Söderberg
Välkommen till min blogg
Hej!
Jag heter Isabelle Söderberg och denna blogg kommer jag att publicera mina månadsbrev där jag skriv om min cykling.
Hälsningar
Isabelle Söderberg
