Isabelle Söderbergs blogg om cykling

Maj inleddes med en återhämtningsvecka hemma i Uppsala. Det första blocket var hårt men skönt

att känna att det var avklarat på bästa möjliga sätt. Jag är nöjd nu när jag tittar tillbaka på

vårsäsongen. Den 8e maj var det dags att ge sig ut igen, denna gång var det premiär för ett nytt land

att pricka av, Kina . Närmare Chongming Island utanför Shanghai. Där väntade ett etapplopp samt

en världscup.

Det var en lång resa dit så när vi äntligen kom fram var man helt färdig. Som tur var hade vi en dag

på oss att hitta en bra känsla innan etapploppet började. Ett mindre etapplopp på 3dagar och med

hyfsat korta etapper. Den inledande etappen var på dryga 8mil och stora breda vägar. Visserligen var

alla vägar i Kina stora och breda. Spöregn och 10grader var inte jättekul att starta i men när man väl

kommit igång kvittar det vad det är för väder för min del, det är bara att gasa och kriga bäst man

kan! Den sträckan gick fort och det blev klungspurt där jag körde in på nionde plats.

Dagen efter var det en längre sträcka att ta sig igenom, mer kurvor men ändå bra vägar så farten var

ganska hög. Tyvärr så hade jag en felberäkning och missade det avgörande skedet i tävlingen. Jag

satt då helt fel i klungan för att ens märka av vad som skedde. En kantvindssträcka kom och det sa

bara poff och det var utdraget och uppsprucket i klungan. 18Man kom loss och jag och mitt team

fick ligga och slita bra för att försöka minska avståndet, men det gick sådär. Inget bra resultat från

den dagen och i och med det tappade vi min totala placering.

Sista dagen på etapploppet kördes på en 7km varvbana inne i staden. Jag satt med bra hela loppet

och men jag och min lagkamrat felbedömde avslutningen och vi spurtade in som 9a respektive 15e.

Ändå en okej vändning från dagen innan..

Efter etapploppet blev det en dag emellan innan det var dags för världscupen. En dag som bestod av

att ligga på sängen och göra minsta lilla. Så man såg inte mycket av Kina tyvärr.

På världscupen var det mer eller mindre liknande körning i klunga som tidigare dagar. Det var flera

försök till att spränga fältet men det samlade ihop sig och avslutades med en klungspurt. Där fick vi

till det däremot jag och mina lagkamrater. Innan spurten drar igång sitter jag på kalas bra läge att

kriga om toppresultat! Jag gör allt jag kan men tappade lite väl mycket men körde ändå in lagets

bästa och mitt bästa resultat på en världscup någonsin, jag blev 10a.

Så med bra avslutning så var det dags att åka hem till Sverige igen.

Vi landade den 15e maj i Sverige igen och där i från blev det till att vara hemma i Sverige hela maj

månad. Det har varit jätteskönt för huvudet skull att få vara hemma lite men nu kryper det i kroppen

igen och man är redo för nya äventyr och utmaningar. Tiden här hemma har varit att hålla fokus på

en formtopp som ska komma i slutet av juni då SM äger rum på Sollerön utanför Mora. Det innebär

att det har varit många många timmar att nöta på cykelsadeln. När man är ute och tävlar mycket så

tappar man en del av träningen då man alltid ska fokusera på kommande tävling. Det finns inte tid

för att träna så mycket då, att nu när man är hemma är det välplanerad träning som gäller för att

uppehålla och bygga på den typ av träning som man missar när man är där ute och tävlar...

Nu är det dags att ge sig av, Spanien nästa!

Isabelle Söderberg

2011-06-03

Säsongen är i full gång. Det har varit väldigt hektiskt period här i början. I början av mars åkte jag

tillsammans med min bror, som är min tränare, ner till Spanien för att få de sista bitarna att falla på

plats, en så kallad tävlingsförberedande träning. Det var ett tufft två veckors läger och jag fick bita

ihop bra många gånger. Det finns inte många genvägar till framgång så det vara bara att trampa på.

Det var även otroligt roligt att kunna se att vinterns träningar har givit resultat. Så med ett bra

självförtroende och trötta ben var det hem till Sverige igen för att packa om väskan och dra iväg

igen. Denna gång till Belgien och tävlingspremiären. Teamet hade hyrt ett hus där nere som vi

skulle spendera hela april i för att nå tävlingarna bättre och få träna i den miljön som de flesta

tävlingarna var i.

Första helgen i april gick den klassiska Ronde van Vlaanderen och för oss damer, andra

deltävlingen i världscupen. Det blev en hård säsongsstart! Den tävlingen är en av de tuffaste under

hela säsongen. Och det gick bra! Jag hade en kropp som svarade bra på de tuffa partierna. Jag tog

ett steg i rätt riktning och slutade som 32a. Dagen efter var det åter en tävling i Belgien, Dottignies.

Där slutade jag 16e och känner väl att benen börjar hitta tävlingsfart igen. Skönt! Det var godkänd

tävlingshelg att börja med.

Helgen efter blev det en snabb hemresa för min egen del. Laget var kvar nere i Belgien men jag

ville hem och ladda lite batterier för att åka ner och köra hårt igen.

Torsdagen den 14e april var det dags igen. Där blev det en bra körning och jag spurtade in som 10.

Plockade bra poäng för världsrankningen. Dagen efter blev det en vilodag för att sedan köra 3e

deltävlingen i världscupen. Denna gång i Holland och Drenthe-området. Även där gjorde jag

resultat och faktiskt mitt bästa resultat någonsin i någon världscup och det blev en 16e. Nöjd och

trött! Avslutande den helgen blev en tävling, åter igen, i Belgien. Med bra ben och flyt så gick jag

tillsammans med en större grupp loss från klungan och vi höll hela loppet. Vid spurten sedan blev

det en kamp om segern in i det sista, tyvärr hade jag inte allt att ge för ett toppresultat, men

säsongsbästa blev det på en 5e placering.

Vi var då tillbaka till Belgien och vårat hus där nere. En tävling kvar innan lasset skulle åka hemåt.

På onsdagen den 20e april var det 4e deltävlingen i världscupen. En kuperad bana som hade en

groteskt avslutning med 1,3kms klättring rätt upp i skyn. Där satt jag med i huvudgruppen in till

målbacken där allt sprack av och alla kämpade stenhårt för att ta sig upp och över den vita

mållinjen. Det var slit på hög nivå. Jag slutade 26a och var jättenöjd eftersom jag inte är någon

klättrare.

Där efter var Belgienhistorian slut. Efter tävlingen blev det en lång bilfärd hem till Sverige och fira

påsken. Att träffa sin familj efter perioder där ute är guld! Men vi stannade bara hemma över helgen

för på annandag påsk började resan ner mot Tjeckien och säsongens första etapplopp, Gracia-

Orlova. En tävlings som jag kört två ggr tidigare men som i är var lite omstrukturerat. Även dit blev

det en lång bilresa. Eftersom vårat lag tänker mycket på miljön så spar vi både pengar och utsläpp

att åka på sådana resor. Vi får givetvis se till vad som fungerar också och ibland är det fysiskt

omöjligt att köra bil till tävlingarna.

Tävlingen där nere gick både bra och dåligt. Jag inledde med en 3e placering och äntligen blev det

att stå på pallen. Dagen efter blev ett mindre bra resultat och en besviken Isabelle. Men det gäller att

inte ge sig. Jag klämde till med 7e och 9e placeringar samt ett ”okej” tempolopp. Totalt föll jag som

en pannkaka i resultatet och slutade som 19e sammanlagt. Nåväl.

Första blocket är avslutat med tävlingarna. Maj är en ny månad med nya möjligheter.

Nu kör vi ! :)

Isabelle Söderberg

2011-05-07

Det blev som jag tidigare berättat inget bra slut på säsongen 2010. Överträningen satt i ett bra tag så

det fick bli en extra lång vilo-perido för att verkligen vara redo för att ta nästa steg i utvecklingen.

Under hösten bytte jag tränare och professionellt team. Detta för att min utvecklingen ska fortsätta

på bästa sätt och då krävs nytänk ibland! Med ett otroligt bra stöd från de nya personerna omkring

mig, startade träningsperioden igång på bästa sätt. Jag har svarat på all träning och jag känner mig

redan nu redo för tävlingarna. Stödet och omgivningen är så otroligt viktig!

Träningen flöt på bra under de sista månaderna av 2010. Innan jul var det dags för ett landslagsläger

i Falun. Sveriges sex bästa tjejer fanns på plats, jag är otroligt stolt över att vara en av dem. Med

5dagars läger hann vi träna på Sveriges ända och nya velodrom, YA Arena. Det var en givande helg

med mycket träning och ”möten”. Efter den helgen var man ännu mer sugen på att få dra igång

igen.

Januari kom och försvann lika snabbt igen. De första två veckorna av månaden ägnade jag åt att

slita på svenska vintriga vägar. Jag fick en liten förkylning i samband med det nya teamets första

samling för året. Det var en helg nere i Sexdrega utanför Borås. Där var det mycket information att

ta till sig och samtidigt få en bra känsla i laget. Det känns kanon och jag är väldigt nöjd med mitt

val att köra för Team Alriksson Go Green. Vi är Sveriges ända professionella damlag och det finns

otroligt mycket bra stöd bakom där. Efter den helgen var det bara att åka hem och packa väskorna

för att avsluta Januari i sol och värme. Den 15e Januari åkte jag ner till Gran Canaria för att få nöta

många timmar på cykeln. Det var ett lyckat läger! Allt föll på plats som planeringen sa. Dagarna där

nere såg ut så att man gick upp, åt sin frukost i lugn och ro och vid halv tio satt jag på cykeln.

Träningarna låg på 5h i snitt. Tillbaka på eftermiddagen var det vila och mat i fokus. Kvällarna var

lugna med matlagning och film. Mer orkade man inte göra, man bara njöt!

Nu tillbaka till verkligheten här hemma i Sverige, är det lite svårt att komma igång. Man är sliten

och trött från lägret och man behöver lite extra vila. Träningarna är lugna såhär veckan efter, men

sen är det bara att köra på för fullt igen. Nu väntas några veckor hemma i Sverige där fokusen ligger

helt på att hitta rätt inför tävlingarna som drar igång i slutet av Mars i Belgien.

Isabelle Söderberg

2011-02-01