Månadsbrev Juli 2010
Juli var en hård månad till en början. Formtoppningen inför EM inledde juli. Många långa pass som sen övergick till kortare och hårdare. Det blev en hel del pace bakom bilen. Jag är glad över att jag har föräldrar som ställer upp och vågar köra fort med mig på cykel bakom.
EM blev en speciell tävling. Alltid när det är mästerskap blir det lite konstigt. Och för oss damer så är det den ända tävlingen vi kör som ren U23-klass. Vi körde 9varv på en 13,6km bana. Värmen var hårdare än man trodde. Eftersom det fläktade på ganska bra så kändes det inte lika varmt som det egentligen var. Oljan kröp fram upp ur asfalten som gjorde att det blev glashalt. Redan på andra varvet blev jag inblandad i en krasch. Jag klarade mig bara med lite skråmor så det var snabbt upp på cykeln igen och iväg. Lite extra energi gick åt pga att komma ikapp klungan men det var bara att bita ihop. Tävlingen var hyfsat snabb och det var en aktiv klunga som fightades. En grupp på åtta tjejer kom iväg och när det var en km kvar var det bara enstaka sekunder mellan klungan och gruppen. Men det stannade av helt i klungan så vi kom aldrig ikapp de där sekunderna tyvärr.. Alltid konstigt på mästerskap. Spurt blev det och jag fick nöja mig med en dålig spurt och resultatet bleven 17e plats.
Efter EM var det dags för några cykelfria dagar. Dem gick jättefort! Det kändes knappt som att jag fick min viloperido. Men men.. Världscupen i vårgårda stod på tur som sista tävling i juli. Körde visserligen Skara GP som en träningstävling och genomkörare innan lagtempot som gick fredagen den 29e. Årets första seger, men moståndet var tyvärr inget att hurra för.
Lagtempot och hela världscupen i vårgårda gick sådär. Jag fick ta skit görat på lagtempot. Grymt besviken och arg Isabelle på fredagkvällen. Lördagen gick åt att få ur sig ilskan och ladda inför söndagens linje. Det blev ett hårt race. Jag fick slita rejält för att komma tillbaka flera ggr då det spruckit av i den omtalade backen. Så efter 12varv på 11kilometers banan blev det klungspurt. Tyvärr hade jag inget med den att göra så slutade på en 20e plats, ändå nöjd med att jag slitit så mkt. Så med slit avslutade jag juli månad.. på gott och ont.
Nu väntar mitt längsta etapplopp, La Route de France 8-14augusti.. Avslutande del på säsongen har börjat.. Allt har gått riktigt fort, men och andra sidan ska det bli skönt i oktober att få vila rumpan från sadeln lite...
Isabelle Söderberg
2010-08-05
EM blev en speciell tävling. Alltid när det är mästerskap blir det lite konstigt. Och för oss damer så är det den ända tävlingen vi kör som ren U23-klass. Vi körde 9varv på en 13,6km bana. Värmen var hårdare än man trodde. Eftersom det fläktade på ganska bra så kändes det inte lika varmt som det egentligen var. Oljan kröp fram upp ur asfalten som gjorde att det blev glashalt. Redan på andra varvet blev jag inblandad i en krasch. Jag klarade mig bara med lite skråmor så det var snabbt upp på cykeln igen och iväg. Lite extra energi gick åt pga att komma ikapp klungan men det var bara att bita ihop. Tävlingen var hyfsat snabb och det var en aktiv klunga som fightades. En grupp på åtta tjejer kom iväg och när det var en km kvar var det bara enstaka sekunder mellan klungan och gruppen. Men det stannade av helt i klungan så vi kom aldrig ikapp de där sekunderna tyvärr.. Alltid konstigt på mästerskap. Spurt blev det och jag fick nöja mig med en dålig spurt och resultatet bleven 17e plats.
Efter EM var det dags för några cykelfria dagar. Dem gick jättefort! Det kändes knappt som att jag fick min viloperido. Men men.. Världscupen i vårgårda stod på tur som sista tävling i juli. Körde visserligen Skara GP som en träningstävling och genomkörare innan lagtempot som gick fredagen den 29e. Årets första seger, men moståndet var tyvärr inget att hurra för.
Lagtempot och hela världscupen i vårgårda gick sådär. Jag fick ta skit görat på lagtempot. Grymt besviken och arg Isabelle på fredagkvällen. Lördagen gick åt att få ur sig ilskan och ladda inför söndagens linje. Det blev ett hårt race. Jag fick slita rejält för att komma tillbaka flera ggr då det spruckit av i den omtalade backen. Så efter 12varv på 11kilometers banan blev det klungspurt. Tyvärr hade jag inget med den att göra så slutade på en 20e plats, ändå nöjd med att jag slitit så mkt. Så med slit avslutade jag juli månad.. på gott och ont.
Nu väntar mitt längsta etapplopp, La Route de France 8-14augusti.. Avslutande del på säsongen har börjat.. Allt har gått riktigt fort, men och andra sidan ska det bli skönt i oktober att få vila rumpan från sadeln lite...
Isabelle Söderberg
2010-08-05
Månadsbrev Juni 2010
Juni månad var en månad med en del tävlingar igen. Första juni åkte jag ner till Holland. Där väntade två träningstävlingar samt en riktig tävling. Efter en hård månad med mycket träning, så var inte formen på topp, det var inte planerat heller eftersom de viktiga tävlingarna låg i slutet av månaden. Men under träningstävlingarna så förstod jag att något inte var som det borde vara. En överträning helt enkelt.
Tävlingen den 7juni där nere gick okej, men inte smärtfritt. Där efter var det tillbaka till Sverige för ett par dagar med vila innan en lång resa till Kanada. I Kanada väntade en ända tävling. Det var en lång resa för en tävling men det var helt klart värt det. Förra året var jag också i Kanada och eftersom jag hade en sådan bra känsla då, ville jag dit igen! Och det stämde. Jag hade ingen jätteform direkt men av ren vilja låg jag perfekt inför spurten.
Tyvärr blir det krasch 300meter innan, jag klarar mig men tappade position men kom ändå in på en femte plats. Jag är helt klart nöjd! En skön känsla!
Dagen efter jag kom hem från Kanada, åkte jag ner till Holland. Det där med tidsomställningen och tävling gick inte direkt jättebra. Jag hade svårt att äta och får jag inte i mig energin som krävs för ett etapplopp så jaa, då kommer inga resultat. Men tanken var ändå att jag skulle få en sista genomkörare innan SM på Sollerön. Och det fick jag..SM-veckan gick så otroligt fort. Tempot gick sämre än jag hoppats på. Visst att det var mitt första tempo för säsongen, men jag hade förhoppningar om ett bättre reslutat. Topp 10 var målet, resultatet blev 12a. Jag vet att det inte var mycket att gräva ner sig för men jag blev rätt knäckt och gav mig själv en omgång i psyket. Där efter hittade jag rätt anamma för linjet. Jag krigade så gott jag kunde och var trött när jag rullade över mållinjen. Tyvärr var jag lite besviken på resultatet även där, men jag spelade korten fel och jaa, jag gjorde ändå så gott jag kunde av den situation jag hamnade i, vad mer kunde jag göra? Såhär efteråt har jag accepterat min 8e plats, men nöjd är jag inte.
Haha, inte ofta jag är nöjd men man kan inte vara det när det inte är hundraprocentigt, vad ska man då sträva efter? Nu i juli är det formtopp inför EM i Turkiet den 17e.
Då blir det andra bullar!!
Tävlingen den 7juni där nere gick okej, men inte smärtfritt. Där efter var det tillbaka till Sverige för ett par dagar med vila innan en lång resa till Kanada. I Kanada väntade en ända tävling. Det var en lång resa för en tävling men det var helt klart värt det. Förra året var jag också i Kanada och eftersom jag hade en sådan bra känsla då, ville jag dit igen! Och det stämde. Jag hade ingen jätteform direkt men av ren vilja låg jag perfekt inför spurten.
Tyvärr blir det krasch 300meter innan, jag klarar mig men tappade position men kom ändå in på en femte plats. Jag är helt klart nöjd! En skön känsla!
Dagen efter jag kom hem från Kanada, åkte jag ner till Holland. Det där med tidsomställningen och tävling gick inte direkt jättebra. Jag hade svårt att äta och får jag inte i mig energin som krävs för ett etapplopp så jaa, då kommer inga resultat. Men tanken var ändå att jag skulle få en sista genomkörare innan SM på Sollerön. Och det fick jag..SM-veckan gick så otroligt fort. Tempot gick sämre än jag hoppats på. Visst att det var mitt första tempo för säsongen, men jag hade förhoppningar om ett bättre reslutat. Topp 10 var målet, resultatet blev 12a. Jag vet att det inte var mycket att gräva ner sig för men jag blev rätt knäckt och gav mig själv en omgång i psyket. Där efter hittade jag rätt anamma för linjet. Jag krigade så gott jag kunde och var trött när jag rullade över mållinjen. Tyvärr var jag lite besviken på resultatet även där, men jag spelade korten fel och jaa, jag gjorde ändå så gott jag kunde av den situation jag hamnade i, vad mer kunde jag göra? Såhär efteråt har jag accepterat min 8e plats, men nöjd är jag inte.
Haha, inte ofta jag är nöjd men man kan inte vara det när det inte är hundraprocentigt, vad ska man då sträva efter? Nu i juli är det formtopp inför EM i Turkiet den 17e.
Då blir det andra bullar!!
